Jag har haft ett litet bakslag den senaste tiden. Låt oss bara säga att det är främsta anledningen till att jag inte har haft några som helst krafter över till att berätta om vad som händer. Jag tror inte att någon människa, förutom de som kanske har varit i mitt ställe själva, riktigt förstår vilken ständig kamp som försiggår inom en, när man har kört slut sig så till den grad som jag har.
Utbrändhet är bland det värsta jag någonsin varit med om. Och det kan ge svårare ångest än jag någonsin kunde fantisera om. Den här tiden har nästan kostat mig min relation. Nästan. Men det har jag i ärlighetens namn inte kunnat ta någon som helst hänsyn till. Det är faktiskt så - att när du inte ens vet om du kommer att vara kapabel till att dra ett nytt andetag, då är det väl heller inte Så konstigt att du kanske inte känner dig så "passionerad" eller har en så stark libido?! Jag menar, Lust kommer väl inte till någon som ständigt ser sin egen kropp som en fiende, snarare än en tillgång. Någonting som verkligen hör ihop med sjukdomsbilden "att vara utbränd".
Men nu börjar jag att känna mig lite bättre igen - lyckligtvis. Men jag kämpar också varje dag och natt för att hålla mig "på banan". Någonting som ingen annan än min familj är riktigt medveten om. Därför känns det oerhört "duktigt" av mig, då jag bara klarar av att åka in till stan för en fika, eller då jag går ut med min brukare och jobbar.
I någon annans öron låter väl detta helt bisarrt. Men det är just så utbrändheten har kommit till uttryck hos mig. Och då vill jag ändå slå ett slag för att mitt tillstånd, trots allt, är Mycket bättre än för ca en månad sedan.
I tisdags var en underbar dag. Det var mitt första "träningstillfälle" i den nya "Mediala cirkeln" som jag ska fortsätta att utveckla mig i efter jul och nyår. Särskilt glad är jag, då det är Peter och Susanne som har blivit mina främsta "mentorer". Två personligheter som jag fullkomligen älskar, och ser upp till. I denna mediala cirkel, som alltså kommer att bli min första, riktiga "utbildningscirkel" till att vidareutveckla min medialitet kommer flera olika "delar" att involveras, bland annat:
- Healing
- Intuitionsövningar
- Energiövningar
- Att öka kontakten med sina Guider
- Inspirerat tal
m.m.
Det känns helt fantastiskt skönt att äntligen att funnit sina "likasinnade", och att ha blivit så vänligt bemött i dessa sammanhang. Det är inte många i min ålder som har påbörjat sin "träning" till att förstå och kunna förmedla sina mediala gåvor. De flesta är betydligt äldre än jag. Det hade varit häftigt att träffa någon i min egen Biologiska ålder som har kommit ungefär lika långt i sin mediala resa och utveckling. Men det har jag inte gjort. Och jag förväntar mig inte att det ska inträffa heller. Förstå mig rätt - Jag har absolut inga problem med att det inte har funnits någon annan i min biologiska ålder som har varit med för att utveckla sig själv. Jag tror snarare det är vanligare att man inte har kommit till insikt med sina mediala förmågor i så ung ålder som jag råkar ha gjort. Men det har med största sannolikhet att göra med att jag är en Indigo. Läs mer om detta på internet för att få en djupare förståelse för hur det yttrar sig osv.
Jag är så oerhört glad och tacksam över att ha blivit vägledd och guidad till dessa två människosjälar som jag numera har som mina mentorer. Jag kan villigt erkänna att detta är rena Drömmen för mig - Att jag nu fått äran att hamna just i deras "träningscirklar".
Jag har ju tidigare nämnt hur väsentligt det är för mig att välja med stor omsorg, i synnerhet då det gäller min mediala utvecklingsprocess, eftersom det - likt i många andra "branscher" finns mer och mindre seriösa "lärare". Men nu känns det verkligen som om jag har hittat rätt. Likt någon som just blivit bekväm i sin sexuella läggning. Jag gillar denna liknelse.
Min rehabilitering för att ta mig tillbaka till livet består just nu av Hypnostrapi, KBT (som jag ska få börja i om några dagar), Ljusterapi, Rehab (där jag ska få hjälp i form av stresshanteringskurser och avslappningsövingar), regelbunden Meditation, (det känns lite ironiskt i nuläget att jag är certifierad Mindfulness instruktör, med tanke på vart jag har råkat hamna!) Yoga (jag ska försöka få tillgång till två specifika sorter som heter Kundaliniyoga och Chakrayoga då detta känns mest passande i mitt läge)
I övrigt måste jag bara vara ständigt vaksam på att jag inte börjar falla in i gamla, invanda beteendemönster, vilket är svårt och vansinnigt lätt att göra. Jag får ständigt bli påmind av mina nära och kära, eller försöka komma på mig själv, så snart jag är på väg in i samma "gamla tankebanor" och beteendemönster.
Vägen tillbaka från utbrändhet är lång och svår. Och man måste ständigt vara på sin vakt. Det är så otroligt lätt att falla tillbaka, utan att man är medveten om det. Som med så många andra "beroenden" eller "missbruk". Träningsnarkomaner, arbetsnarkomaner, alkoholister, knarkare, matmissbrukare etc... Det finns en "gemensam nämnare".
Sedan jag gick in i väggen så totalt, har jag i alla fall lärt mig fantastiskt mycket. Jag har blivit betydligt mer "öppen" och inkännande när det gäller min medialitet. Min mediala förmåga har helt enkelt fåttt tillfälle att träda fram, och utvecklas mer än någonsin tidigare, vilket känns meningsfullt. I och med en allt tätare och tydligare kommunikation med mina guider och änglar, har jag också blivit betydligt mer Observant och Uppmärksam på min miljö, och framför allt på vad Andra människor försöker förmedla till mig i olika situationer.
Jag lärde mig en utav mina livs viktigaste läxor i samband med min kollaps, och det var att Lyssna till sina Guider och inre vägledare. Dels genom upprepade tankar, känslor, syner och hörselintryck som kommer till mig på olika sätt, men också genom att bli allt mer uppmärksam på vad människor i min omgivning Säger till mig!! Det jag har fått lära mig den senaste tiden, som är av största vikt, är också att utöver upprepade tankar, känslor och intryck som vi får till oss, och som är ett direkt budskap och en tydlig vägledning från änglarna - kan änglarna också använda sig av Andra, levande människor i vår omgivning för att förmedla något Viktigt till oss. Som att vi ständigt kommer i kontakt med ett visst namn, ett visst uttryck eller en viss "tillsägelse". Det handlar bara om att lägga märke till när det dyker upp! Och det är oftast just här, som många människor misstar sig, då det verkar vara mer av en osmaklig "trend" i vårt samhälle idag, att aldrig stanna upp, utan att bara "rusa genom livet". De hör helt enkelt inte, eller observerar helt enkelt inte de signalement som uppstår. Och då kan det bli så att man hamnar här. Just här där jag är just nu.
Men jag har dragit stor lärdom av det som har hänt mig. Och numera - lyssnar jag Alltid noga till mina änglar och guiders råd och vägledning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar