onsdag 19 november 2014

Goda nyheter!

Igår var jag på mitt andra behandlingstillfälle med Hypnosterapi. Ja - jag kan faktiskt redan konstatera att dessa två behandlingstillfällen har givit mig Mer än vad behandling med psykoterapi gjort på ett helt år. Ironiskt men sant. 

Men den här gången arbetade jag och min hypnosterapuet lite annorlunda. Jag tror nämligen att det finns ett tydligt samband mellan min hypokondri, och min självbild. Jag har uppmärksammat så mycket intressant och fascinerande hittills, som jag aldrig kom i närheten av under min behandling i psykoterapi. Det är uppenbart att den här behandlingsformen passar min problematik betydligt bättre. 

Under gårdagens session fick jag, istället för att gå in i mig själv och "bli mig själv som barn", eller "bli min mamma" - En Boost med positiva energier! Det var riktigt förlösande faktiskt, och det kändes som om jag var mitt inne i ett skådespel. Något som passar mig alldeles utmärkt. Det häftiga med hynosterapin är, att jag inte bara får lov att berätta om mitt förflutna, om mig själv som litet barn eller om mina närstående - jag får verkligen BLI mig själv som litet barn, som min mamma eller som någon annan person. Det här tror jag kan "lösa upp" många diffusa spärrar, och ge oss svar på många komplexa beteendemönster eller känslor. 

Under den kärleksfulla "Boosten" fick jag se för min inre syn hur jag hade en typ av "kontrollpanel" framför mig, där jag själv kunde dra i olika spakar, eller trycka på olika knappar som Reglerade mina nivåer av självförtroende, självtillit, kärlek, mental styrka och trygghet. 

Jag kunde själv skruva upp varje del av mig till Maxnivå för att på så vis försöka gå in i en annan "del" av mig själv, som var precis så stark mentalt, så trygg, så kärleksfull, så frisk och med så mycket självtillit som jag egentligen önskade.

Dilemmat jag uppmärksammade ganska så snabbt inom mig, var bara att - Det inte fanns några gränser! Jag var helt enkelt aldrig nöjd. Hur mycket jag än skruvade upp min termostat för "självförtroende" "självkänsla" "självtillit", "mental styrka" osv. fanns där Ingen hejd! Jag nådde så att säga aldrig upp till "toppen", där allt var maximerat och jag kunde börja må sådär otroligt bra.

Utan istället ville jag, som i ett maniskt tillstånd, bara fortsätta, fortsätta och fortsätta att höja upp mina "termometrar". Här la fick jag mig omgående en väldigt viktig insikt - Jag är en Missbrukare!

Jag blir aldrig nöjd. Hur mycket jag än jobbar med att skruva upp mina "värden" och kvalifikationer till max - kommer jag aldrig till en punkt då jag känner mig nöjd och tillfreds med mina egenskaper. 

Här - fick jag alltså tagit del av någon Mycket viktigt som mitt undermedvetna avslöjade för mig under mitt Andra behandlingstillfälle.

Nog om min hyponosterapi. Nu - till något helt annat!

Innan (och efter) hypnosterapin var jag i full gång med att uträtta några ärenden. Jag har länge längtat efter "fördjupningskursen" i Änglarnas Medicin, och igår fick jag den äntligen presenterad för mig. "Med änglarnas hjälp" heter boken som jag nu utvecklas tillsammans med. Den går in på djupet, så att säga, och vägleder mig vidare i sådant där jag tidigare bara har skrapat på ytan. Och den är helt enastående! Den berättar mer om de olika metoder och tekniker som jag redan kan, och presenterar nya. Dessutom innehåller den underbara "patientfall och "vittneshistorier". 

Jag var så sugen på att köpa mig en bok om Healing, medan jag var igång, men tvingades hejda mig, då jag tror att "ju fler kockar, desto sämre soppa". Istället gick jag rakt på en grön ängel som jag kände drogs till mig. Eller snarare - Vi drogs nog till Varandra. Likt två magneter. Det var absolut inte den "snyggaste" ängeln jag har sett, men det kändes rätt så snart jag såg den. Vi så att säga "klickade" med en gång, och det kändes i det närmaste destruktivt att lägga tillbaka ängeln. Därför köpte jag även ängeln, och bad senare om att få läsa lite om vad just den ängeln indikerade och bar för budskap med sig.

Eftersom jag hade valt min ängel på ren intuition även denna gång, var jag nyfiken på att ta reda på Varför jag hade gjort just det val jag hade gjort.

Och återigen - gör mig änglarna nästan full i skratt. Ängelns kristall står för, och talar om just detta "Mildrar effekten av negativa energier, och transformerar dem till att bli positiva
Hjälper Dig att känna tillit till det Du har, och att andra kan ta emot det Du har att ge. 

Ingjuter självkänsla, självtillit och självuppskattning vid kreativt arbete. 
Lockar fram Din egen visdom och stärker intellektet. 
Släpper fram förträngda känslor, och upprörda känslor balanseras. 
Omsluter Ditt hjärta med helande energi för att hjälpa dig att minnas och förlåta. 
Stärker synen och är bra mot psykosmatiska sjukdomar. 

Det sistnämnda var väl det som gjorde absolut starkast intryck på mig. Psykosomatiska sjukdomar. Varför just nu? Har min läkare och änglarna någon daglig kommunikation?! Varför kom just denna ängel med sin kristall(Aventurin) till mig just igår, och inte under någon annan tid i mitt liv?

Svaret vet jag ju redan egentligen. Men ibland känns bara änglarnas kristallklara budskap och hisnande kommunikation lite omtumlande. Även om jag förstår vad mina änglar vill ha sagt. Det är inte precis så att jag kan anklaga dom för att vara aningen "otydliga", men nog slutar jag aldrig att imponeras, och fascineras av deras budskap för det.

Och hur kunde jag "pricka så rät" i mitt val av kristall? Både i tid och i sinnesstämning, och med tanke på min historik? Jag menar, SÅ bra "magkänsla" har jag bara inte. Och nog vet jag att det inte rör sig om någon slumpartad "magkänsla" heller för den delen. Men ändå! Jag begriper det bara inte ibland, och trots det - blir jag bara guidad och kommunicerad med om och om igen. I stunder då jag minst anar det. I stunder, då jag inte ens tänker på mina änglar.

Jag ställde ängeln på mitt nattduksbord när jag skulle lägga mig. Med tanke på min ihållande ångest och oro, har jag ju länge lidit av sömnlöshet. Total sömnlöshet. Och det har fått mig att få panik. Jag ställde min ängel bredvid sängen, och började försöka komma ner i ett meditativt tillstånd. Jag somnade. Ja - kan ni tänka er, JAG SOMNADE! Det här låter helt befängt i andras öron. Det är jag väl medveten om. Men, i detta minst sagt - Brutala ångesttillstånd som jag har befunnit mig den senaste tiden, med en ständig rädsla för att dö på fläcken,och inte varit förmögen att ta mig utanför min dörr, och en stark rädsla för att somna, var detta som hände Mycket förlösande för mig! Det ingav en känsla av hopp. Att det faktiskt finns en chans för mig att ta bli frisk igen. 

Och jag har inte sovit så gott, och så otroligt Djupt på Flera Månader!  

Imorgon ska jag på en medial seans med Peter Wiklund - något som jag verkligen ser fram emot! Han talade till mig i slutet på den förra gruppseansen jag var på, och jag fick genast en "bra känsla" av den här människan.

Det ska bli roligt att träffa honom igen.          

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar