I det här fallet har det varit en rad olika företeelser som har resulterat i mitt "avbrott" i skrivandet. Dels har jag jobbat mycket på egen hand med det mediala, bland annat genom regelbunden meditation, och jag tycker mig ha kommit in i ett helt nytt "tillstånd" i min mediala utvecklingsprocess, vilket känns skönt och främjande. Det känns ungefär som en ny "dörr" har öppnat sig, och jag känner mig otroligt tillfreds med att kontakten ökar. Jag räds det inte överhuvudtaget, och det känns som en vital inställning hos mig själv för att få vissa mentala spärrar att lösas upp.
Utöver Peters träningscirkel som jag ser mycket fram emot under våren, har jag nu fått nys om någonting som fick mitt hjärta att slå dubbelslag... Min absoluta Favorit - Birkan Tore kommer ju för sjutton att hålla en "utbildning" under nästa år, som jag hade offrat oerhört mycket för att närvara vid. Jag känner mig som ett barn på julafton... Att ens få möjligheten att delta i en utbildning, under ledning av Birkan Tore har länge bara varit en ren dröm för mig. Ingenting jag vågat fantisera om ens en gång. Det vore större än mycket annat jag önskat mig. Och det känns så otroligt viktigt för mig att bara fokusera på de "glädjeämnen" som uppträder i vardagen, i synnerhet under rehabiliteringsperioden för att lyckas ta mig tillbaka till livet igen.
Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att jag ska få möjlighet att delta. Men kostnaden är inte att leka med heller...
Igår var jag och införskaffade det sista inför julen. Då insåg jag att jag hädanefter Aldrig mer ska gå ut och julhandla när julhysterin är igång och så många andra gör det. Anledningen till varför jag säger detta är inte primärt för att det kan vara jobbigt att trängas och svettas i affärerna, jag menar, det tycker väl de flesta?! Nej - här uppmärksammade jag något helt annat. Efter bara en kort stund inne i affären fylldes jag plötsligt med panik och ilska, det kändes som om jag höll på att "kvävas", och jag kände inte igen mig själv. Jag kände mig svart i blicken. Frustrerad och illasinnad. Jag kände hur paniken och negativiteten började ta överhand. Jag drog min mamma i armen och sa: "Jag måste gå ut, nu. Jag får snart ett sammanbrott". Och det var precis så det kändes.
Människor som jag ska väl helt enkelt inte vara i för stora folksamlingar. Lättnaden kom först så fort jag hade klivit ut ur butiken, och var ute på "öppen gata" igen. Någonting säger mig att det blir För mycket energier av olika slag, från olika själar i ett sådant sammanhang. Och den som är medial, kan som bekant - ha svårt att urskilja vad som är eget och vad som är någon annans känsla.
Än mer slående och iögonfallande kändes det när jag väl hade kommit hem, och satte mig med en tidning en stund för att koppla av. Då ser jag någonting som, inte helt oväntat, fångar min uppmärksamhet: "Blir du lätt stressad av ex. att åka buss eller vara i ett varuhus? Oftast när man är medial så blir man lite extra känslig för just det här".
Ibland kan man ju faktiskt börja fundera över vad som bara är ett "lustigt sammanträffande", och vad som är för precist i tiden för att ens ifrågasätta. Hursomhelst, många hade kanske resonerat såhär "Om du väl börjar lägga märke till småsaker, kan du se övernaturliga aspekter i Allting som händer".
Jag tror personligen att vissa saker måste Upplevas av en själv, för att en annan ska kunna med att köpa händelsen eller resonemanget fullt ut. Därför lägger jag inte heller någon tid eller energi på att försöka "bevisa" eller "övertala" någon som sedan tidigare har en bestämd uppfattning att detta inte förekommer eller fungerar.
Vissa människor är mer mottagliga än andra. Och för den som inte är det, kan man inte heller begära att det ska finnas någon större förståelse för just detta.
I övrigt kan jag väl bara berätta att jag har haft fullt upp med att följa min anmälan till högskolan... Men det har inte gått så bra. Jag blev som bäst 8:e reserv på psykologprogrammet efter första urvalet. Jag har ju min plats på Biomedicin förstås. Men, men... Jag hade inte varit kapabel att börja studera i nuläget i alla fall. Kanske änglarna har någon avsikt med min placering nu med.
Imorgon ska jag iväg med en god vän och få höra om min framtid. Det ska bli intressant. Jag har ingen som helst uppfattning eller erfarenhet av den här kvinnan sedan tidigare, så jag ser fram emot att träda in på "ny mark".
Innan jag avslutar för dagen kan jag också berätta att jag har fått gehör från änglarna än en gång. Och att jag älskar en annan människa mer än jag någonsin trodde var möjligt.
